odds mot mig!

Idag har jag och Jonas varit på KK på första mötet. Det blev ju inte så bra nyheter som vi trott. Om jag lyckligtvis skulle bli gravid kan det vara en fara för mitt liv om det kommer infektion eller komplikationer. Fast det kan det ju vara med vilken graviditet som helst, men jag har större risk och det visste jag ju, men vad ska vi göra om inte detta går? Ska jag bara acceptera att jag aldrig kommer bli mamma. Adoption är ju helt uteslutet eftersom jag har ju precis alla odds mot mig och lite mer om man kan ha det. Detta är det enda sättet och jag gör allt för att få ett barn. jag kommer ihåg när "FRIENDS" gick och i de sista avsnitten sa Chandler till Erica, som bar på deras barn att "Monica är en mamma utan ett barn". Jag kan ärligt säga att så känns det för mig, jag kan inte beskriva det bättre. Det absolut bästa hade ju varit en surrugatmamma eftersom det finns risk med min kropp, men det är olagligt i Sverige. Jag bara känner att det är en orättvis värld när man verkligen vill ha något man inte kan få.
Efter mötet åkte jag vidare till Staffanstorp för att träffa min Moster, sen vidare till "svägerskan" som bjöd på fika. Jonas åkte hemåt för att besiktia bilen, eller ja, det var tänkt så, men tydligen hade vi missar betalningen fast jag har satt en "kromelur". Förvirrat. När jag ringde jonas för att berätta att jag var på väg hem vid halv fyra, var han inte så glad. han hade råkat backa på en sten, så kofångaren var inte glad och inte Jonas heller. Ja, shit happens, men varför just nu...
Imorgon åker jag och min underbara vän, Marie till Stockholm för att mysa med Vår underbara Tess. Jag längtar!!!! <3