Så var jag redan klar i Simrishamn, det har verkligen gått fort.
Jag har ju inte haft möjlighet att blogga, så det har varit lite tradigt, nu när man har kommit igång, fast bara enstaka läser....(hade varit roligt att ha en räknare, så man ser hur många, men å andra sidan kanske pinsamt om inte många kollar...då¨känner man sig ännu mer mesig)
I måndags fortsatte vi med lösningar och hanteringar och ännu en gång tänkte jag att jag som är så arg och trött på mig själv hela tiden, det är egentligen min värk och själva tröttheten som jag är arg på. Istället för att ha tanken "jag är så arg på mig själv" kan man förvandla den till "jag KAN BLI så arg på mig själv" eller "JUST NU är jag arg på mig, för att..."
Man har massa ideer på vad man vill göra, men sen när inte kroppen går med på det, så..
Jag blir ju arg och ledsen för att jag inte orkar eller klarar av vissa saker, arg för att jag inte har energin som en frisk har, arg för att jag inte är den jag en gång var och tyckte om att vara.
I TISDAGS var det absolut INTE min dag. Till 90% av dagen hade jag negativa tankar.
Jag hade inte sovit mycket på natten, vaknade av en jättehuvudvärk, kände mig irriterad av värken, jäkla mög!!
På föreläsningen kunde jag känna mig vidrig, precis som att vi satt här sjuka och skulle lära oss mer om hur vi visar oss sjuka, men sen fick jag förklaringen och det lättade lite....Ingen vill ju ha det så här, speciellt inte vi som redan har fått detta skit.
I TORSDAGS föreläste vår läkare om bla mediciners påverkan m.m.
Man tror man är själv om konstiga saker man känner i kroppen, som ilningar, beröringsöverkänslighet, men vi kunde fråga hur mycket som helst och han svarade.
Jag blev förvånad av att höra de andras värk och hur de har det och känner det, jag är ju inte ensam, men jag har inte träffat nån som har fibro och som jag kunnat prata med..
T.ex när jag har jätteont i nacke och huvud, så får jag jätteont i ansiktet och det pulserar och bankar, nu vet jag hur nervtrådarna går i ansiktet och vad som påverkas.
Denna influensa-symtomen är ett tecken på utbrändhet.
EFTERSMÄRTA!!! Om jag har kanske gjort vid trädgården eller något mer ansträngande än vanligt, så vet jag att jag får mer ont dan efter eller två dagar efter, nu vet jag att det är sant....Eftersmärta, såklart. En mycket bra tanke att ha med sig "JAG VÄLJER ATT SLUTA JOBBA IDAG ÄVEN OM JAG HAR ENERGI KVAR FÖR ATT UNDVIKA LÅNG ÅTERHÄMTNINGSBEHOV.
När vi pratade om olika mediciner blev jag inte klokare, hade provat alla redan.
När vi kom till att snacka om olika läkare vi haft och träffat, berättade jag om min absolut bästa läkare som alltid har hjälpt mig. Han lovade att inte släppa mig. Förrän nu...
Jag hade haft honom i nio år, han var den som satte diagnosen, som har hjälp mig med allt, har bara kunnat ringa. Förra hösten berättade han att han förmodligen skulle börja praktisera privat, men jag skulle med (om jag ville). visst, tänkte inte mer på det, förrän när julen passerat och jag behövde mediciner. Jag ringde, då fick jag besked att han gått i pension och ingen skulle ta över. VAD SKA JAG GÖRA NU, KAN JAG KONTAKTA HONOM? jag ställde massor med frågor, men de kunde inte hjälp mig alls, bara att jag kunde kontakta carema i Eslöv. Jag gjorde det, men jag för "för dålig" för dem. Ringde smärtrehab i Hgb, eftersom jag varit där innan och fortfarande var inskriven, men icke.
De tog inte emot nya patienter (men jag var inte ny), de hade ingen möjlighet att ta emot mig och kunde inte hjälpa mig eller rekommendera någon. Var på dagis när jag fick detta, inte bra, för jag bara bröt ihop. Va skulle jag göra?? Ringde runt till alla möjliga, till kristianstad och göteborg, för att nämna några, men.....
Det har gått cirka ett år jag har haft ett hel__te, men tack vare RMS och SIMRISHAMN, så kan jag känna mig lite trygg igen.
Jisses säger jag bara.....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar