tjejjouren i Sydsvenskan

”Skulle kunna vara ett heltidsjobb” Eslöv. 502 personer kontaktade Tjejjouren i Eslöv under det senaste året. Nu har jouren fått pengar från kommunen och en rejäl gåva. Under 2013 kan stödet därmed utökas. Antalet personer som hörde av sig via dator eller telefon ökade rejält perioden februari 2010 till februari 2011 och motsvarande tid ett år senare, från 386 till 502. Runt 70 procent av dem är från Eslöv. Sedan jouren öppnade 2009 har samtalen och dialogerna i chatten blivit fler och fler. Jourens ordförande Ingela Cronholm och styrelsesuppleant Laila Wijk tror att ökningen främst beror på att allt fler känner till vad en tjejjour gör. – Detta skulle kunna vara ett heltidsjobb, säger Ingela Cronholm. Frågorna och berättelserna handlar om olika aspekter av unga kvinnors liv, som mobbning, självskadebeteende, droger, ensamhet, våld och sex. – Vissa vill bara snacka lite, men många hör av sig om incest och våldtäkt. Ofta måste vi förklara att det inte är okej att pappan har sex med dottern eller att killen tvingar flickvännen som inte vill till sex, säger Ingela Cronholm. – Det är hemskt. Flickorna tror att det är kärlek, säger Laila Wijk. Varje söndag mellan 18 och 21 chattar några av de sex kvinnor som är engagerade. De berättar vad olika lagar säger, hur det går till om man hör av sig till kommunen eller polisen och försöker få flickorna att tro på sig själva och sina känslor. Främst är de medmänniskor. På kvinnodagen, den 8 mars, går de omlott och håller chatten öppen under 24 timmar. Då och då tar de emot stödsökande för samtal i sin lokal och ibland följer de med personer till myndigheter. Ingen av dem är avlönad. När Eje Ringborn slutade som kommundirektör i Eslöv den 31 januari avstod han blommor och presenter till förmån för Tjejjouren i Eslöv. Totalt blev det 24 267 kronor från kommuner, företag, föreningar och privatpersoner till jourens verksamhet. För tre veckor sedan kom också ett beslut i kommunstyrelsen om pengar till verksamhet under 2013. 29 400 kronor ska täcka hyra, el, telefon, internet och kontorsmaterial. Det öppnar dörrar till mer stödverksamhet. Gruppen planerar nu utflykter och en tidning. – Vi hade tjejkafé en gång 2010 och har länge velat göra det igen. Vi var på ett ställe och bakade, gjorde tröjor, spelade spel och umgicks under dagen. På kvällen hade vi karaoke, film, middag och sen övernattning, berättar Ingela Cronholm. – Det är viktigt att ses och skratta tillsammans också, säger Laila Wijk. Tidningen de planerar ska handla om allt utom hur man blir snygg, smal och bästa flickvännen. Flera av kvinnorna som lägger sin fritid på att stödja andra har själva varit i behov av stöd. Ingela Cronholm gick in i en djup depression för tio år sedan. – För mig började det med värk i kroppen. Jag upplevde att ingen lyssnade på mig. Psykologer är ofta under tidspress. Hade någon förstått mig så hade det kanske inte gått så långt. Jag vet hur det är att vilja skada sig själv. Jag har varit där och kan dela med mig, säger hon. – Det kan vara en fördel. Men man måste ha bearbetat sina egna upplevelser så att man hantera dem. Annars kan man inte hjälpa andra, säger Laila Wijk. Kvinnorna i tjejjouren hoppas att de ekonomiska resurserna ska fortsätta att öka, så att de kan lägga mer till på dem som söker hjälp. Nu går hälften av deras tid till administration. Drömmen är att ha en anställd som alltid finns till hands.