Tack Kärscher

I morse vaknade jag 07.15, kunde inte somna om för alla tankar och funderingar jag hade i mitt huvud, så det var lika bra att gå upp och dricka kopp kaffe. Efter många om och men så beslutade jag att jag skulle till Aktiv och prata med dem efter jag lämnat tillbaka bok på biblioteket. De hade som tur var, en minut till mig. jag berätta precis som det var att vi har inga pengar, jag har sökt fondmedel och när och om jag får beviljat,så fortsätter jag, men som det är nu har jag inte ens råd till bensin. Sen har jag inte kunnat träna på tre veckor för min jäkla värk. Nu börjar värmen komma och det klibbiga vädret. jag mår riktigt skit av det plus att jag har ännu mer problem med mina hälsenor och armar. Det var så fruktansvärt jobbigt att berätta, men tänkte att det är lika bra att vara ärlig än att de ska börja undra varför jag inte betalar. Han förstod mig och pausade min betalning i en månad och det var vad jag ville, för jag vill ju fortsätta. Jag gick därifrån lite panikslagen och med gråten i halsen. Jag kom hem och Jonas höll på att tvätta golven, så jag satte mig med datorn och skrev det som behövdes göra. det var minnesanteckningar, det var massa med jouren. Vi åkte iväg och handlade lite, sen började Jonas polera storbrors- bilen. Jag plockade undan lite inne, eftersom vi ska ha en mäklare hit imorgon för att eventuellt omvärdera huset. Sen gick jag ut och klippte gräset med hjälpa av att Jonas satte igång den. Helt slut var jag.

Denna saken här uppe, den älskade Kärschern är en Gudagåva. denna gör så att man faktiskt älskar att tvätta fönstren. Tack mamma och pappa för att ni köpte denna presenten till Jonas förra året. Den är svår och det gör ont, men inte alls så ont och jobbigt som att tvätta fönstren som det vanliga sättet. Det var kul. Ni som ska på student eller födelsedagskalas eller varför inte bröllop. Denna är den perfekta presenten <3 hjärta till älskade Kärscher