jag ingela....en inspiration??

Det var värst!!

Jag har varit hos en vän idag.
Vi drack kaffe, smaskade på bullar och hade mycket att prata om. Hade inte träffats på länge.
Vi pratade lite igår och hon berättade om en sak som hon skulle göra, som var väldigt jobbigt. Eftersom jag varit med om samma situation, kunde jag relatera och berätta för henne om hur jag gjorde. Idag frågade jag om det gick bra o det hade det.
Vi fortsatte prata om olika hinder, så kom vi in på detta här att jag lärt mig simma, jag vet jag skryter. Då berättade hon att hon är i den sitsen, så nu ska jag anmäla henne till nästa termin så vi kan gå tillsammans.
DÅ sa hon plötsligt att jag var en inspirationskälla.
VA??? Jag? ingela?
JO, sa hon, du fick mig till att göra det svåra, nu känns det bättre, du inspirerar mig till att börja simma, du får mig att vilja blogga och du ska hjälpa mig att sätta igång.

Som vanligt viftade jag bara bort det,. men när jag satt i bilen på väg hemåt, så kom ett litet leende och en liten snyfttår i ögat.
Ja... Jag har uppnått mycket och barnen ska börja simskola på måndag. Jag har fått höra ibland att jag genom mitt prat kan inspirerar andra....
Jag tror jag ska ta till mig det.....