va fan e det med mig?????

Nu e det bara en dag kvar sen är jag klar med pencillinet och biverkningar.
Förra tisdagen blev jag inlagd för en halsinfektion, trodde verkligen inte denna gången att jag skulle bli det, för det kändes som en stor blåsa o lite influensa eller biverkningar av vaccinet jag tog veckan innan. Men då jag hade 122 i sänkan (den ska vara under 10) ville de observera mig och självklart blev jag ledsen, som alltid när sjukhus är med i bilden.
På onsdagen var det sämre så det gick an att ligga på infektionen, sen var jag isolerad oxå, så med tv så gick timmarna lite fortare. Det var tre hemska dagar, på fredagen fick jag åka hem, men för en gångs skull ville jag stanna lite extra eftersom min sänka hade höjts till 250 och var rädd att de hade missat något. De kunde inte förklara, jag frågade om allas olika funderingar. Svaret från läkaren var att den förmodligen är på väg ner, jag mådde ju bättre. Så....hem, men inte till lugnet eftersom jonas barn skulle vara hos oss den helgen. På kvällen kom mamma med lite saker från apoteket. Det var lite lugnande för vi pratade om min oro för sänkan bla. jag var ju ganska rädd och ledsen, men mamma gjorde sitt jobb.
Barnen var jättesnälla, som alltid, jag kunde ta det lugnt på lördagen när de var på skattkammarön i lund. Jag är van att ta det lugnt i några dagar efter sjukhusbesök, men det är ju andra tider nu.
Jag fick två olika penci och biverkningarna har inte varit roliga, ännu sämre har det varit att äta och dricka, när jag fått mer blåsor i munnen, men nu, idag, söndagen 15 nov, känns det bra i munnen, fortfarande försiktig va jag stoppar i mig. Sen har jag fått börja med mina sprutor som höjer mina vita blodkroppar och de är inte roliga, eftersom jag får ännu mer ont i kroppen, en slags värre molande värk.
Trodde jag skulle få upp orken o må bättre, men idag vet jag inte vad det är med mig, eller jo, men....
Mensvärk, trött som attan, ingen ork, frånvarande, tusen funderingar och tankar i huvudet, men inga specifika, bara en massa röra, tankar om pengar, framtiden, hus, oredan, hundar, smutsen, morgondagen, gårdagen.
Sen får jag ju skylla mig själv för att jag kollar på hemnet.se.
Hittade vårt drömhus.
Jonas har gjort klart för sig att så här är hans liv och han är nöjd, vi kommer aldrig bli rika, men pengar är inte allt. Som jag har sagt innan, det enda jag är säker på är kärleken till Jonas, jag älskar honom jättemycket, vi har så kul, så mysigt, vi kan skratta, han finns där för mig, kan prata om allt, jag kan berätta om lilla minsta sak jag är rädd för eller något som oroar mig.
Vi tänker dock annorlunda om behovet om saker. Jag älskar att shoppa, fönstershoppa, åka till varuhus m.m som en helt vanlig tjej.
Killar är ju inte så, inte alla.
jonas tänker mer praktiskt, jag vill ha iordning på fem minuter, ........usch nu blev det för mycket, mycket röra i huvudet, så jag tror jag fortsätter när jag vet vart jag vill komma.....men sambolivet är något jag måste lära mig, jag sitter ju snart i den situationen själv. hur gör man? jag vill ha rutiner...

RUTINER!!!!!!!!!!!!!!!!!