vi har ju varandra............

denna dan börjar ju absolut inte bra, pratade med Jonas för en stund sen, vi får släppa huset, det kom in ett bud på 70 000 kr mer än vårt bud, men säljaren tog inte det heller...igår berättade Jonas om jobbet. jag var så gråtfärdig igår och kände mig så orolig för framtiden och hur det ska gå...
Idag blev jag jätteledsen när vi lagt på luren. Ringde och beklagade mig för Marie.
När vi lagt på kände jag bara hopplöshet, men sen kom jag på...varför är det jag som gråter, varför var det Jonas som tröstade MIG, varför sa Han till Mig att jag inte skulle vara arg på honom???

Ska det inte vara tvärtom?
Att jag ska trösta honom, att han ska vara arg på situationen.
Ett jäkla ego är jag ju som tänker så.....
Så, mitt älskade hjärta, förlåt, jag bara tänker på mig själv, att jag verkligen vill ha det huset, så vår framtid och dina barn springa omkring och inreda och vara lyckliga.

Jag tyckte väl att det var vår tur, min tur att äntligen få känna på vad lycka är, hur det känns att vara på den andra sidan, den milda sidan efter år av ......ja..skit.

Men vi har ju funnit varandra, vi älskar varandra och bara det är vi så klarar vi det.Som du alltid säger, det ordnar sig.
Det är JAG som har tur att du älskar mig, att du inte ger upp, att du accepterar mitt liv som sjukskriven, att jag inte kan jobba och tjäna pengar.
Jag har alltid velat ha bra med pengar, mer pengar= mer lycka, men så är det inte.
Jag älskar dig, Jonas Andersson