År 2013....

Är borta nu. jag brukar göra en summering av mitt år, vad som har hänt varje månad, men det känns som det är för sent och jag vill bara glömma år 2013, i alla fall det senare halvåret. Det första halvåret var faktiskt väldigt bra. jag pluggade till jouristkvinna, något av det bästa jag nånsin har gjort i mitt liv. samtidigt som jag pluggade kände jag sådan energi, jag övertog min rädsla och panikångest när jag flög själv, först till Stockholm, sen vidare till Härnösand. Att flyga själv och hamna på Sundsvalls flygplats där man aldrig innan varit och dessutom klockan var över 22.00 och mörkt, förbättrade inte saken, men det var bara att fråga. Första gången jag åkte snöskoter såååå häftigt!!!! Att få kunna träffa finaste tess så mycket som jag gjorde var underbart. Att mellanlanda hos henne gjorde att min kropp fick vila lite mellan gångerna. Efter ett tag slutade jag flyga för att ta tåget istället, dels för att det blev billigare och dels att min kropp och värk inte orkade med. Men efter maj kände det som att det dalade ner. Fortfarande har jag inte fått något pengastöd och jag har gjort den sista överklagan på försäkringskassan så nu ligger det i malmös händer. I början ar december sökte jag om försörjningsstöd och i veckan fick jag deras beslut, de nekade. Att jag gick på smärtrehab i Simrishamn var också väldigt bra, där utredde de min arbetsförmåga och tyvärr visar det sig att den lilla förmågan jag har är 25 procent. men det är inte noll i alla fall och det är alltid något. Att börja med en ny medicin var nog det farligaste på hela mitt år, så dålig jag blev och det ska jag berätta när jag har berättat för mina nära, så de inte får en chock. Sen detta med bilen som jag fortfarande är så arg för. Att en människa kan göra något sådant och sen bara neka, är för mig patetiskt. Att inte kunna stå för vad man gjort, vad säger det om personen? Man är inte förvånad, men ändå. Personen har förstört mycket på grund av detta och därför är det så svårt att smälta det. Hade varit en helt annan sak om personen hade bett om ursäkt, eftersom man kan göra mycket skit i stundens hetta, men att neka totalt.....nej..det gör man inte. Jag ska inte lägga mer krut på detta, för det är det fan inte värt. Att fortfarande kämpa för vem man är och vem man har blivit, det är väl något man alltid får göra och därför har inte detta året börjat bra. Men....ja, vågar inte säga och lova för mycket, så jag slutar skriva nu.