när barn som upplevt våld möter socialtjänsten

Lite tankar: Ur boken ”när barn som upplevt våld möter socialtjänsten” 1. Vissa grupper barn verkar vara mer utsatta, de som har separerade föräldrar. Vanligtvis våld från pappan. 2. Risken är stor att misshandeln från pappan till mamman övergår till barnet när de separerar 3. Män som misshandlar mammor även utsätter barn för fysiskt, psykiskt och sexuellt våld. Psykiskt våld utsätts de för automatiskt när de är i en misshandels- miljö. Genom att bara se pappan slå mamman 4. Forskning visar att barn som upplever våld i hemmet löper en ökad risk för känslomässiga och beteendemässiga problem under barndomen och vuxenlivet. 5. Att uppleva våld kan innebära ett trauma, dvs. det innebär att det är så skrämmande och påfrestande att det skapar psykiska och fysiska reaktioner hos barnet. 6. Många kan känna att det är tabu att prata om våldet hemma, att det är ”förbjudet”. Om inte omgivningen kan prata om det, så känner barnet att de inte heller kan prata om det. Därför kan det utveckla ett posttraumatiskt stressyndrom eftersom det blir svårt att återhämta sig om man inte får prata om det. 7. Långsiktiga följder av våld i hemmet kan innebära att man också kan uppleva våld i hemmet vid vuxen ålder. En risk att killarna kan bli våldsutövarna och flickorna kan bli offer för våldet. 8. Skillnaden mellan ”bevittna” våld och ”uppleva” våld? Att bevittna ett våld är att man ser våldet, medan uppleva våld kan innebära att man kan höra. Man behöver inte vara i samma rum och konsekvensen efter våldet, t.ex. om man kastat saker, hur ser mamman ut. Barnet kan även gå emellan för att försöka hindra våldet. Att uppleva våld i forma av psykisk våld som maktkontroll, begränsningar, mm. 9. Varje år berörs cirka 50 000 barn av en separation mellan föräldrarna. 10. Kan man lägga all ansvar på att föräldrarna ska samarbeta för barnens skull när det finns våld i hemmet? 11.Förändring i föräldrabalken som trädde kraft 1991 innebär det att domstolen SKA välja gemensam vårdnad om ingen av föräldrarna uttalat motsätter sig det. Min Tanke: Hur ska en mamma som blir utsatt våga uttala sig om något? 12. Ytterliga förändringar trädde i kraft 1998 där det bland annat gjorde det möjligt för svenska domstolar att döma till gemensam vårdnad även mot en förälders uttryckliga vilja. 13.En studie av tingsrätternas praktik i ärenden med våld under 2002 visade att de regelmässigt dömde till gemensam vårdnad mot mammans vilja också i fall där pappan faktiskt var dömd för ett brott mot mamman. Min tanke: VA? Eftersom det finns forskningar att pappan som utsatt mamman för brott fortsätter med barnen och ännu värre, hur kan de göra så då? Ungefär som , varsågod pappa! 14.En förändring trädde i kraft 1 juli 2006 då barnet ska få en möjlighet att komma till tals. Jag tänker: Om barnet är hotat av brottsförövaren, då kan det kvitta. Väldigt intressant!!! Måste läsa vidare.....