Tatuering nr. 2

Idag var det dags för tatuering nummer 2. var uppe vid halv åtta för att kunna ta det lugnt, men det blev naturligtvis inte så. Jag skulle bara borsta tänderna, sen sticka till Eslöv för ett ärende innan, jag hade verkligen planerat. Då ringer min älskade kusin och berättar att tåget inte gick förrän om en timme, så hon skulle vara lite försenad. Jonas som svarade, meddelade henne att jag hade sagt att jag inte kunde. Direkt efter ändrade jag mig, men när jag skulle ringa tillbaka fanns ingen täckning. PANIK!!! Jag ringde säkert tio gånger, när jag bestämde mig för att sätta mig i bilen och köra till Lund. Ringde även min mamma och Molles pappa för att han skulle berätta för henne att jag var på väg, eller om han hade "heytell", kunde han skicka ett mess. Ja, det gick ju bra, just som jag kom dit, ringde Molle och hon satte sig i bilen och vi började slappna av på väg till Eslöv. Jag fick börja först med att "plågas". Det gjorde inte så ont, inte förrän han kom till "I", det kändes. men efter en timme hade jag mitt konstverk på underarmen. Jag var lite sisådär att tatuera över mitt ena ärr, mestadels för att jag på senaste åren har känt att jag blivit "starkare" av att se ärret på handleden för att bli påmind och tänka tillbaka på hur jag har haft det och mått och vilken resa jag haft. I alla fall, vilken underbar känsla att ha det gjort. jag och min kusin hade bestämt oss för texten " I wouldn´t trade you for the world" och med en fjäder som...ett slut. Eftersom vi har svala bägge två som representerar Morfar och hon har två, mormor och morfar, så tyckte vi att det kunde vara fint med fjäder, molles briljanta idé. Molle tur och ytterligare en timme, sen var det betalning, sen klart. Sååå lyckliga!!!! Vi tog båda på underarmen, men min på vänstra och hon på högra. Efteråt tog hon och kompisarna tåget och åkte vidare till mitt ärende, sen hem för att gå ut med hundarna och äta lite. klockan fyra skulle jag och Jonas vara hos neurulogen där jag berättade om min hälsen. Det visar sig att jag har inflammation, så smörja med voltaren-gel i två veckor och gå med högklackat, så ska det nog bli bra. Jag fick utskrivet citodon för att se om värken känns lite bättre, då jag har fått mer och mer ont. Får hoppas, men ändå vill jag inte ta medicin. Sen var det dags att åka till Lödde för att handla och hämta barnen som ska vara hos oss. En liten titt in hos brossan som köpt hus med flickvännen. ett renoveringsobjekt och det kommer bli så himla fint. Nu har jag just gjort något till Molles student imorron, men vill inte riskera att avslöja om hon läser här, så ni får reda på det senare. Puss och hjärta